4 - 6

Kvällens match mellan Månsarps blåa eleganter och Vetlandas gula ungdomar startade med en tyst minut.

Cormac ”Corre” Åhlström Horgan är verkligen en av oss. Tyvärr så lämnade hans fantastiske far Hasse oss plötsligt och vi står med Corre och hans familj i denna svåra stund. För oss var det en självklarhet att spela med sorgband samt att inleda aftonens drabbning med en tyst minut för Hasse. När Corre spelade i vår vackra dräkt så stod alltid Hasse på läktaren. Från Hasse fick man alltid ett finurligt leende och han hjälpte alltid till med det han kunde. Hasse drev Jönköpings skönaste resebyrå, Tripp, och genom den sponsrade han alltid bandyn. Många är vi i Månsarps Bandy som fått hjälp av Hasse och Corre att boka härliga upplevelser utomlands. Just nu är Corre tränare i Djurgården men vi hoppas att han i framtiden flyttar ”hem” och då engagerar sig i vår härliga förening. Är det någon som passar in i vårt sköna gäng så är det Corre.

I tankarna är vi givetvis med Corre men resten av referatet kommer att handla om den rätt sköna drabbningen som ägde rum på Råslätts IP. Som vanligt så hade Månsarp fler spelare på frånvarolistan är på laguppställningen men det är vi vana vid. När vi möter ett vältränat och skridskostarkt lag så hade det varit skönt om våra egna skridskovirtuoser hade varit med. Självklart saknade vi därför Putte, Villa, Bolla, Elf mfl men också en skarprättare som Oskar Henriksson hade varit mumma att ha på isen. Vi startade matchen med 3 avbytare men halvvägs in i första fick kapten Larsson göra en ”Ingo” och kliva av med ljumskproblem. Där försvann den för dagen bästa skridskoåkaren och var vi nere på 2 avbytare. Då tänker ni att Vetlanda körde över oss med sina 17-18-åringar. Icke. Våra krigare stod upp riktigt bra och gick till paus med en 2-0 ledning efter mål från just nämnda Larsson samt från Roger som satte ett spjut till hörna. Sedan hade vi en målvakt i Calle Lindblad som stod på huvudet sista kvarten när vi gick på knäna och knappt tog oss ur första tredjedelen. Det var brutalt att se hur de sköljde över oss men vår något korpulenta backlinje i Matte, Pelle och Linus stod pall. Tillsammans med övriga blå krigare och kanske framförallt Calle så höll vi alltså nollan intakt. I halvlek så insåg vi givetvis att det skulle bli tufft med trötta spelare och få avbytare men vi lovade varandra att ge det en chans. Det blev ju knappast bättre av att vinden blåste åt ”fel” håll. Det händer nästan aldrig på Råslätt IP att vinden sveper in från norr men så var fallet i andra halvlek och det gjorde redan snabba motståndare ännu snabbare. Vi lyckades dock hålla emot i 60 min sedan hade vi en miserabel 10 minuters period som förstörde kvällen. I minut 60 tryckte VBK in en hörnretur. I 62:a minuten stöter Martin och gör en tokbrytning men bollen studsar tillbaka till gult som spelar brett och går runt och sätter 2-2. Tyvärr så slutar det inte här utan i minut 66 så spelar VBK snyggt och avslutar med ett monsterskott i bortre krysset. Två minuter senare grinar oturen oss i ansiktet då ett inspel styrs i eget mål av Matte. Matte gör inte så många mål men här gjorde han ett snyggt, tyvärr i fel kasse, och därmed hade Vetlanda på kort tid vänt 2-0 till 2-4. Vi förberedde en vilo-timeout men Vetlanda hann bomba in ett mål till innan skadade Larsson kastade in det obefintliga timeoutkortet och fick sedan av detta en fistbump från domare Bertilsson. I minut 80 reducerar Roger när han följer upp sin hörna med att sättareturen till 3-5. I minut 82 får Pelle bollen lite taskigt spelad till sig. Han står stilla i eget straffområde och blir stressad av en hungrig ung vbk:are. Han hittar ingen annan lösning än att tunnla den framrusande pojken. Efter det så får han för sig att spela bollen genom eget straffområde där motståndare befinner sig. Detta djärva drag går hem och var en av matchens behållningar. Några minuter senare hittar Roger fram till en av våra två ynglingar, Elis, som krutar in 4-5. Vetlanda är i gungning igen. Några minuter har Elis en kvitteringschans men skottet går utanför. När bollen inte vill in så går det som det brukar. Roger kanske ska ha ett frislag runt mittlinjen men Bertilsson blundar och Vetlanda ställer om och åker ifrån oss och avgör matchen med sitt 6-4 mål som retligt läggs in mellan benen på Calle. Bertilsson var däremot på hugget när han exakt 92:00 blåste av matchen samtidigt som Vetlanda la in 4-7 i öppen kasse. Dock gick bollen in 92:02 och målet dömdes bort. Därför skrevs slutresultatet till 4-6. Vi var i slutändan inte så långt ifrån en pinne men det hade i ärlighetens namn varit en riktig stöld. Det var ändå starkt av dessa ”gubbar” att hänga med så bra. Vi vann klart åldern och totalvikten. Vikten vann vi trots några avbytare färre. Denna vikt som gubbarna byggt upp genom hårt arbete hade vi nytta av i närkampsspelet men det jobbade lite mot oss när Vetlanda fick fart på rören. Vi hade planens yngsta spelare i Alvin och Elis och de drog ner vår medelålder rejält till 36 medans Vetlandas låg på 17,4. Det är charmen med denna div 2-serie. Här hittar man alla typer av spelare och alla spelar för att det är kul. Idrott när den är som bäst. För oss i Månsarp är det bara att ta nya tag. Förhoppningsvis så dyker Tjust/ÅBK upp nästa måndag och vi får chans att lira världens roligaste sport igen.

Till dess så tränar vi på.

/Anders