6 - 4

Månsarps bandyhjältar har lagt ännu en fredagskväll på sporten de älskar och bidragit till sportens överlevnad på breddnivån. Det kanske viktigaste för bandyns överlevnad. Dessa bandykrigare lämnade sina nära och kära och samlades på Råslätts IP vid kvart i fem för att gemensamt ta sig mot länets norra del för att besöka bandymetropolen Tranås. Ett antal timmar senare landade de i Månsarp med omnejd för att knäppa upp sin fredagsöl som vid detta laget precis hade blivit en lördagsöl. I vissa hem var det säkert redan nedsläckt och insomnat då Idol var slut. Tydligen har Nike tagit hem denna tillställning. Den enda trösten var väl att vi inte denna vecka missade ”På Spåret” då SVT valt att flytta programmet till lördag till förmån för någon fotbollsturnering som tydligen pågår mitt i bandysäsong. Men som vår kapten, Calle Stoltz, sa. -Det finns sämre sätt att spendera en fredagskväll på och där har han sannerligen rätt. När de för dagen orangea eleganterna satte sina första skär på OEM Arena så var det 2 plusgrader i luften, lite smådugg och 34 tappra själar på läktaren. Lite sjukdomar hade återigen ställt till det så några otränade killar (läs gubbar) fick återigen hoppa in. Trots det blev det till slut bara 2 avbytare som i början av andra halvlek halverades till en avbytare då Martins ljumskar gav upp. Gav upp gjorde dock aldrig bandyhjältarna från Tabergsdalens södra delar. Trots tufft motstånd där bl.a. ryssen Konstantin Achlestin som med sin fina skridskoåkning rev upp sår i Månsarps hårt arbetande försvar. Efter Martins uttåg var det 3 något korpulenta herrar längst bak i försvaret så vi valde, väldigt klokt, att stå lågt och sedan kontringsslå. Hade vi inte varit så erbarmligt dåliga i våra avslutningslägen så hade vi nog lämnat Tranås med ett par pinnar i bagaget. Nu blev det inte så utan Tranås gick segrande ur bataljen med 6-4 efter bl.a. 4 poäng av ”Kosta”. Vi tar med oss de fina orden vi fick från den rutinerade domartrion när de efter matchen sa att vi spelade ut Tranås i andra halvlek. Detta kändes som en lätt överdrift men vi var minst lika bra och vann andra halvlek med 3-2 och då hade vi ändå 3 i virket. Det kan vi krydda med Villas stolpskott i slutet av första. Med lite medstuds där så hade vi som sagt satt ett antal baljor till. På tal om den rutinerade domartrion så var de väldigt smarta. Den äldste, Thomas Bjerendahl, gjorde upp innan matchen med Månsarps libero, Torhall, att denne kunde hjälpa honom med offsiden. Detta samarbete sköttes galant genom hela matchen och inga dispyter, skärmytslingar eller handgemäng uppstod någon gång trots hårt och tätt spel. Rutin var ordet sa Bull. Vi i Månsarp har väl kanske inte målsättning i år att tillhöra toppen men vi siktar på att vinna två tabeller (och här tror vi att vi har goda möjligheter). Vi kommer med all säkerhet att vinna åldersligan. Återigen ställde vi ett lag på banan där en klar majoritet av spelarna passerat 40 årsstrecket. Den andra tabellen som vi är ännu mer säkra på att vinna är medelvikten. Den kommer givetvis att sjunka drastiskt nu när isen ligger på Råslätt och vi kan börja träna ordentligt men vi är rätt övertygade om att vi denna dag låg över 1 deciton i genomsnitt. Det är givetvis tyngd som vi i vissa situationer har nytta av medan vi i andra situationer kanske är något hämmade. Hög ålder och hög vikt är sällan ett vinnande koncept i bandy men kryddat med hög rutin så tror vi att vi kommer närmre och närmre en seger för varje match som spelas. Oavsett seger eller ej så har vi väldigt roligt ute på planen och stundtals spelar vi riktigt fin bandy för vi är inte bara gamla, vi är skickliga bandyspelare också (förutom vid avslutningslägen). Tranås ställde upp med många unga killar (den yngste född 2008) kryddat med några rutinerade pjäser som inte heller är direkt purunga. Det är kanske detta som är den största charmen med vår idrott. I motståndarlaget spelade far och son tillsammans. I hur många lagidrotter kan man göra det? Bandy är helt enkelt den överlägset bästa sporten. Punkt.
Hur var matchen då? Jo den var väldigt trevlig. Vi spelade som sagt ett väldigt lågt försvarsspel för att hålla ner antalet kilometer som man åker i en bandymatch. Vi gjorde det bra men Tranås fick en kontring på oss efter en offensiv hörna. Martin lyckas få ut deras monsterskytt och tillika ryss i vinkel men han bombar ändå upp den i bortre krysset så att de fastnade. Domarna såg ingenting så om Joel tagit en boll i korgen och satt igång spelet så hade vi nog kommit undan med det. Men så oärliga är vi inte och när Joel ställde sig för att plocka ner den fastborrade bollen så blåste domaren 1-0. Då hade det bara gått 5 min och vissa av oss befarande en lång afton i Tranås. Men så 5 minuter senare så kontrade Nisse in 1-1 med ett vackert isskott i bortre. Just låga skott hade nog varit melodin denna afton men tyvärr har de flesta en fäbless för att gå för krysset och då slutar ofta fina lägen med skott över eller utanför. Vi tar alltså inte vara på våra lägen men det gör Tranås. Ett par märkliga mål trillar in där bl.a. ett är en rensning från vår sida som tar på armen på deras spelare och studsar in. Dagens regler gör att detta mål godkänns (det var bättre förr när mål var tvunget att göras med klubba). Ett lånskott smiter in och ”Kosta” sätter sedan ett fint vinkelavslut innan Villa, i helt friläge, lyckas träffa stolpen. Det står alltså 4-1 i halvlek och vi går in i omklädningsrummen för taktiksnack, en banan och en kopp kaffe. Trots bara en avbytare tidigt i andra så gör vi en väldigt fin halvlek där vi skapar mycket chanser men har alltså förtvivlat svårt att hitta nätet bakom målvakten. Allt som oftast hittar vi i stället nätet bakom målet. Tranås behöver bara en chans för att sätta ännu ett mål i bortre och 5-1 är ett faktum. Sedan sätter Roger en fin hörna, vi bränner öppet mål innan Calle, från bara några decimeter, lyckas få in bollen i öppet mål. 5-3 och vi tar timeout (mest för att vila). Vi inser att vi har chansen. Vi skapar ytterligare några fina lägen innan den berömda spiken körs ner i kistan när Tranås bombar in ytterligare ett skott utifrån. Pelle yttrar då de redan berömda orden -Där har vi skillnaden. Det är så sant. Tranås är verkligen effektiva när de kommer till lägena. Tranås kunde givetvis också gjort fler mål men vi har en fin målvakt i Joel som med sina gamla benskydd försvarade målet väl. I slutet sätter Roger 6-4 på en riktig strumprullare som alltså smiter in. Trots förlusten så är vi relativt nöjda. Vi har bjudit upp till kamp och vi har haft roligt. Vad mer kan man begära. På vägen ut ur Tranås så stannar vi på en mack och räddar dagskassan för detta etablissemang. De flesta tog dubbelpipiga franska hotdogs men det var lite för modernt för Sture som beställde in en vanlig korv med mos. Efter det så blev det alltså en timmes hemresa till ”Karlavagnen” där inte helt nyktra individer ringde in och berättade hur det var på den svartvita tiden. Detta klassiska radioprogram blandades med heta diskussioner kring solenergi och solceller. Vi kan inte bara spela bandy, vi kan vara seriösa också så det är så.
Hade det varit sommar när detta referat skrevs så hade det börjat att ljusna ute men nu är vi mitt i vintermörkret så det blir det lätt att krypa ner och somna.
Vi hörs igen nästa fredag då våra krigare ska dra söderut för derby. Det blir grejer det.
/Anders